Muda

Muda är Japansk och betyder slöseri, det är starkt förknippat med Lean. Målet med Lean är att eliminera och förebygga slöserierna (Bicheno J, 2006).

Överproduktion; innebär att tillverka produkter som inte säljs, det vill säga producera utan order. Detta anses vara bland de allvarligaste slöserier och är grund till många andra slöserier som exempel, lager, transport och omarbete. Några kostnader som kan hänvisas till dessa är då, stora lagerbyggnader, ökad arbeteskraft, extra energi, extra utrustning, interna transporter, truckar och pallar.

Väntan; uppstår till exempel, när en medarbetare behöver vänta på att material ska bli levererat eller att en process stoppas på grund av fel eller när medarbetare står vid en maskin och väntar på att den ska bli klar. Det går att tänka sig att så fort material och komponenter inte är i rörelse är detta ett tecken på någon form av väntan. Ett jämt flöde leder till kortare ledtider som är direkt kopplade till värdeskapande och kundnöjdhet.

Rörelse; handlar om både människa och maskin. Det gäller att ta bort onödiga rörelser. Vid utformning av arbetsplatser är det viktigt att man tittar på de ergonomiska aspekterna. Dålig ergonomi leder till försämrad produktivitet och sämre kvalitet liksom säkerhetsrisker och arbetsskador. Även maskiner såsom robotar går att optimera med avseende på minimering av rörelse.

Överarbete; relateras till att producera mer än vad kunden önskar. Slöserier av detta slag existerar ofta på ingenjörsdrivna företag, där man fokuserar på en hög teknologi men glömmer bort de enkla nödvändigheterna. Ett annat slöseri som kan hänvisas till denna kategori är, när man "överutformar" en process till exempel, att använda sig av maskiner för höga volymer när man endast levererar mycket små volymer. Viktigt är att ha ett långsiktigt perspektiv och som man uttrycker sig "small is beautiful", det vill säga utforma processen så att den är anpassad efter orderkvaliteten.

Outnyttjad kreativitet; är när företaget inte utnyttjar kreativiteten hos sina medarbetare, som är i motsats till ett av målen med Toyotas produktionssystem, skapa "tänkande människor". Att ta tillvara på de erfarenheter som finns i organisationen är att utnyttja kreativiteten. Här gäller det att finna bra modeller med ett öppet klimat så att alla känner sig engagerade och kan komma fram oavsett personlighet.

Transporter; att flytta runt material i onödan är något som kunden inte vill betala för. Slöserier av detta slag kan orsakas av för stora arbetsytor, onödigt stor utrustning eller onödigt stora batchstorlekar på varor. Det gäller att hela tiden tänka på att flytta materialet så lite som möjligt då dubbel hantering påverkar både produktivitet och kvalitet. Slöserier som är relaterade till varandra är, transporter, onödiga rörelser och väntan. Förflyttningar är en stor risk ur kvalitetssynpunkt då man vill undvika att få skadat material (Bicheno J, 2006).

Omarbete; innebär att man producerar felaktiga produkter som måste antingen omarbetas eller skrotas. Ofta drar det med sig kontroll och produktion för att ersätta det felaktiga. Desto längre produkterna har kommit i värdekedjan desto högre kostnader drar felaktigheterna med sig.

Lager; är att inneha onödigt råmaterial, komponenter och PIA (produkter i arbete). Onödigt lager gömmer problem som obalans i produktion, sena leveranser från underleverantörer och långa ställtider. Ett tryckande system leder ofta till lager medan ett dragande system medför ofta en jämnare fördelning där man tillverkar vad kunden vill ha, alltså efter behov.

Förutom Muda (slöseri) finns det ytterligare två typer av slöserier, nämligen, Muri och Mura. Överbelastning av människor och maskiner. Muri, innebär att man utnyttjar människor och maskiner över sin kapacitet. Detta leder till sjukdom och säkerhetsrisker för människan och överutnyttjade maskiner som leder till osäkrade processer (Bicheno J, 2006).