Kostnad och produktivitetsutveckling

Tyvär så finns det inte mycket som tyder på att byggbranschen i Sverige har satsat på kvalitets eller produktivitetsförändringar trots den senaste högkonjunkturen. Det har heller inte skett några åtgärder för att minska byggkostnaderna under perioden. Detta har sin grund beroende på flera olika saker, till att börja med finns det ett allvarligt behov att attitydförändringar i byggbranschen. En annan viktig orsak är att det råder en viss osäkerhet och brist på vital kunskap om hur arbetet ska egentligen bedrivas (Sega gubbar 2009).

Det finns undersökningar som visar att man har både vilja och ambition på ledningsnivå och äve hos arbetarna, men ofta visar undersökningar även att det sker lite, just p.g.a brist på kunskap inom området. Det stora ansvaret ligger hos branschens ledare och det handlar att våga ta steget till förbättring och kunna ta sig ur det icke effektiva, traditionella arbetsmetoden (Räta ut byggsvängen).

Det föreligger givetvis ett argument om att det finns en viss risk med satsningar men för de byggföretag som anlitar riktigt kompetens inom bygglogistik området innebär det egentligen mera vinster. En undersökning visar att byggkostnaderna i Sverige är betydligt högre än i övriga Europa, mellan 1995 och 2006 ökade byggkostnaderna med 71 % medan medelinkomsten i Sverige bara ökat med 32 % (Bygglogistik – En introduktion).

Byggnadsprisindex har på 2000-talet ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex och en konsekvens av detta blir höga hyror på nyproducerade bostäder. Lönerna i byggbranschen har ökat marginellt mer än lönerna i industribranschen. Om man däremot jämför produktivitetsutveckling mellan varubranschen och byggbranschen så är förbättringen i varubranschen väldigt god medan produktivitetsutvecklingen i byggindustrin mer eller mindre stått still (Bygglogistik – En introduktion).