Slöseri i byggbranschen

Professor Per-Erik Josephson och hans Chalmerskollega Lasse Saukkotiipi forskning visar att slöseri i byggbranschen kan vara så högt som 30 % av produktionskostnaden, vilket skulle innebära att så mycket som 50 % av byggkostnaden kan vara rent slöseri.

Begreppet innefattar aktiviteter som kan elimineras utan att det har någon inverkan på slutprodukten. Ordet har sitt ursprung i den Japanska fordonsindustrin där de var väldigt tidiga med att utvärdera sin tillverkning och kartlägga vad som inte gav något direkt värde i processerna. För att kunna peka på vad som är och inte är slöseri har det tagits fram tre kategorier och underkategorier. Dessa är direkt värdeskapande, tvingat slöseri och ren slöseri.

Direkt värdeskapande arbete innefattar sådana aktiviteter som direkt tillför värde till produkten. Tvingat slöseri innefattar sådana aktiviteter som i sig inte är värdeskapande men behövs för att kunna producera. Dessa delas in i tre kategorier med benämningarna indirekt arbete, materialhantering och arbetsplanering. Rent slöseri innefattar sådana aktiviteter som inte har någon påverkan på slutprodukten om de elimineras. De delas in i fyra kategorier vilka var väntan, outnyttjad tid, avbrott och om arbeten.

Direkt arbete; studier visar att bara 17,5 % av byggarbetarens arbetstid ägnas åt direkt arbete för kunden. Detta kan höjas betydligt mer via logistiska upplägget, allt material och alla verktyg skall finnas tillhanda och i närheten av arbetsstället så att byggarbetarna inte skall behöva utföra onödiga arbetsmoment.

Indirekt arbete; samma studier visar att 25,5 % av arbetstiden går åt till indirekt arbete för en byggnadsarbetare (Josephson, Saukkoriipi, 2005). Man bör veta att indirekt och direkt arbete
hänger ihop på så sätt att indirekt arbete är en nödvändighet för att skapa direkt arbete. Man kan genom att använda smarta logistiklösningar skapa mera indirekt och direkt arbete, en enkel sak som att hålla ordning och reda och att städa i ordning efter sig på arbetsplatsen hjälper mer än man tror.

Materialhantering; detta är ett område som de flesta byggföretag har svårt med, studier visar att hela 23 % av byggarbetarens arbetsdag går åt materialhantering så det finns mycket brister kvar men även bra förbättringsmöjligheter. Materialhantering avser förflyttning av material inom arbetsplatsen, förutom vid arbetsstället, och betraktas som tvingat slöseri då en byggnadsarbetares uppgift inte är att förflytta material.

Förbättringar inom området kan ske via TPL företag, genom samförstånd med arbetsledaren görs en noggrann planering om var på arbetsplatsen materialet bör placeras för att det ska passa varje arbetslag samt som detta underlättar vid nyproduktion. Noggranna kalkyler gällande mängden material utförs på ett smidigt sätt, detta för att underlätta beställning av nytt material.
 
Då materialet finns på plats, lätt tillgängligt samt i rätt mängd redan innan byggnadsarbetaren kommer till arbetsstället underlättar avsevärt. Byggnadsarbetaren behöver i detta fall inte kontrollera mängden material eller hantera materialet på något sätt, utan kan omedelbart starta nyproduktion vid ankomst till arbetsplatsen. Materialet på arbetsplatsen är kalkylerat att vara tillräckligt för fullständig produktion.

Detta leder till att byggnadsarbetaren inte behöver fylla på ytterligare material eller föra bort överblivet material under produktionens gång och kan därmed fokusera på tillverkning. Byggnadsarbetarens materialhantering begränsas då endast till hantering av små mängder kompletterande material så som skruv, lim och övrigt vanligt förbrukningsmaterial.
 Materialspill; material som går till spillo och inte används är en uppenbar del av slöseriet i byggprojekt. För att få en uppfattning om det skett någon förändring genom året genomfördes en undersökning 2005 där man intervjuade medarbetare inom fyra byggprojekt. Deras uppfattning är att spillet blivit något mindre, men att det ändå rör sig om ca 2-10 % av levererad volym. En materialleverantör berättade t.ex. att de i företaget uppskattar att ca 1% av det material de hanterar måste kasseras eller helt enkelt "försvinner". Med hänsyn taget till dessa förhållanden är det rimligt att anta att kostnaden för materialspill motsvarar 4-10% av den totala materialkostnaden i ett byggprojekt (Josephson, Saukkorripi, 2005).

Arbetsplanering; i jämförelsestudier redovisas att 6 % av en byggnadsarbetares arbetsdag spenderas på arbetsplanering. De flesta arbetsplaneringar handlar i huvudsak om att byggnadsarbetarna stannar upp och planerar sitt arbete vid ett komplicerad utförande eller när ritningar har behövts studeras för att tillexempel få ut rätt mått. Minskning av arbetsplanering kan ske via en tydlig arbetsfördelning, byggnadsarbetarna är då väl insatta i vad de skall utföra och hur de ska gå till väga och vilka tillverkningsmetoder är bäst anpassad.

Omarbeten; detta uppgår till 2 % av arbetsdagen, en anledning är att vissa arbetsmomenten icke är repetitiva, en annan vanligt orsak kan även vara stressmoment. Om en hantverkare har en annan i hälarna och stressar upp de så kan detta leda till ett större fel uppstår, det är en kedja reaktion som försenar de andra processer som väntar på att bli klart.
 Väntan; en av de viktiga orsakerna beror på att inkörningen av materialet sker icke direkt som planerat till arbetsplatsen. Om material mängden som lyfts in är korrekt kalkylerad, elimineras en stor del av den väntan som kan uppstå vid materialbrist. Exempel på detta är att materialet skulle ta slut vilket tvingar byggnadsarbetarna att bli stillastående och vänta på att materialet blir levererat eller att denna behöver vänta på att ett verktyg blir ledigt. För att försöka generalisera väntan skulle det kunna sägas att det inträffar då byggnadsarbetaren får stopp i produktionen och är beroende av någon annan.

Outnyttjad tid; denna kostnadspost som är på 10,4 % räknas som rent slöseri, alltså en tid som kan plockas bort utan att det ger inverkan på produkten. Den vanligaste formen av outnyttjad tid för byggarbetarna vid en vanlig dag kan beskrivas på följande sätt. Även om man räknar med att byggnadsarbetarna anländer i tid så tar det några minuter upp till en kvart att komma igång med direkt och indirekt arbete.

För lång rast är annan stor faktor, i samband med rast avslutas arbetet normal någon minut tidigare. På detta tillkommer sedan även tid för den transport sträcka som finns mellan arbetsplatsen och byggbodarna. När rasten officiellt är slut dröjer byggnadsarbetarna sig ofta kvar ett par minuter, och på detta har de transportsträckan tillbaka till arbetsplatsen. Arbetsdagen slutar enligt schema vid en bestämd tid, då ska allt arbete avslutas och byggnadsarbetarna skall då plocka ihop verktyg, låsa in de och ta sig till bodarna.

Men verkligheten ser annorlunda ut, när klockan slår kvart i det bestämda arbetsdagen avslutas allt arbete och arbetarna plockar snabbt ihop verktygen och beger sig mot bodarna. Om det är allmänt vedertaget i byggbranschen att arbetsdagen inofficiellt slutar kvart i den officiella arbetsdagen, pågår det ett omfattande slöseri för kundens räkning.

Tidshållningen i samband med raster har tidigare tagits upp men är värt att åter nämnas. Vid raster skall arbetarna hinna med att äta, utföra toalettbesök, eventuellt ta rökpauser och framför allt vila. Det som observeras på många byggarbetsplatsen är att många av dessa saker så som rökning, onödiga samtal och toalettbesök utförs ofta under arbetstiden och inte under rast. Rökpauser och onödiga samtal är något som definitivt inte tillför värde till produkten.

Avbrott; utgör en liten del av sölserier och är endast 0,2 % av arbetsdagen. De flesta fall i denna kategori är då när material eller verktyg fattades och byggnadsarbetaren är tvungen att avbryta arbetet och lämna arbetsplatsen för att åtgärda problemen.

Maskiner och utrustning; kostnaden för maskiner och utrustning, inklusive gemensamma kostnader för bodar, containers och ställningar, svarar för ca 10 % av projektets produktionskostnad. I undersöknings exemplet användes de fyra större maskinerna i genomsnitt 28,4% av arbetstiden, varav grävlastaren användes 48,8% av arbetstiden och hjullastaren endast 6,7 % av arbetstiden. De mindre maskinerna användes knappt 5 % av arbetstiden. Det innebär att slöseriet för maskiner och utrustning är ca 2-5% av projektets produktionskostnad (Josephson, Saukkorripi, 2005).

 

På de flesta byggarbetsplatser sker produktionen under fem åttatimmars arbetsdagar, men maskinerna finns på byggarbetsplatsen 168 timmar varje vecka. Detsamma gäller för bodar och övriga etablering. Om vi utgår från veckans alla timmar innebär det att de fyra större maskiner i undersöknings exemplet endast användes i genomsnitt 6,8 % av tillgänglig tid, medan de mindre maskinerna endast användes under 1,2 % av tillgänglig tid.






 
 

Industriellt Bostadsbyggande - Teknisk Process

1. Väggar – varje vägg skräddarsys efter arkitektritning, efter armering och utplacering av bland annat elinstallationer gjuts väggen i högpresterande betong. Efter härdning monteras fönster, dörrar och radiatorer. Därefter går väggen vidare för tapetsering och utrustas med strömbrytare och stickkontakter. En helt komplett vägg går vidare för leverans.

2. Tak och golv – normalt är den enes golv den andres tak. I husen byggs dubbla bjälklag i lätta konstruktioner, vilket ger tysta hus. Parkettgolv är standard men andra material är tänkbara. I badrummen som levereras helt färdigbyggda ligger klinkergolv. Taken ytbehandlas och levereras liksom golven helt kompletta.

3. Kök – köken byggs i två varianter, I-kök och L-kök och utrustningen är fullt komplett. Bakom diskbänken finns glasskivor och praktiska förvaringsutrymmen.

4. Monteringshall – för att skydda de färdigtillverkade hus komponenterna och vara oberoende av säsong sker hela monteringen i en jättelik hall. Dubbla tältdukar ger bra arbetsmiljö och klimat. Traverskranar tar hand om alla lyft, maximal hushöjd är 8våningar och största längden 60meter. Hjärtat i monteringen är traversen som lyfter modul på plats. Fem personer monterar hela 3-5 lägenheter per vecka. Nyckelord är logistik och ordning och reda. Montörerna har handskar och skoskydd för att inte skada de färdiga ytskikten. Före monteringen har källare eller bottenplatta byggts på konventionellt sätt. Efter monteringen färdigställs fasaden, till exempel putsas (Bygglogistik – En introduktion).

 

Lean Construction

Lean construction är ett synsätt som baseras på de grundläggande principerna inom lean production, såsom att leverera maximal kundnytta och minska slöseri, applicerat på byggande främst inom traditionellt projektfokuserad byggande. Inom lean construction rörelsen utvecklas metoder och principer för att effektivisera den traditionella byggprocessen som karakteriseras av projektering, planering och byggande av "unika byggande av unika team".

Dels söker man möjligheter att applicera metoder inom lean production i byggandet och dels utveckla nya lean metoder särskilt för byggandets förutsättningar som skiljer sig fundamentalt från tillverknings industrins förutsättningar. Två strategier finns inom lean construction, produkt strategin och process strategin (Boverket 2008).

Produktstrategin innebär att förflytta arbete bort från byggarbetsplatsen och in i mer industriell miljö och låta byggplatsen få karaktär av en plats för slutmontage. Processtrategin fokuserar på att utveckla den traditionella byggplatsen till att bli effektiv och rationell för sin produktion och utveckla metoder och verktyg för detta.

Det finns ingen tydligt definition för lean construction, utan synsättet baseras på de mest grundläggande tankar inom lean filosofin, vilken nämts tidigare. Likväl bedrivs utveckling och forskning inom lean construction under ett antal olika teman, vilket i viss mån antyder om vad som ingår i konceptet som exempelvis, IT support och lean construction.

 

Industriell Bostadsbyggande

Begreppet industriellt byggande används idag i debatten om hur byggbranschen, och då särskilt bostadsbyggandet ska utvecklas och effektiveras för att skapa bättre lönsamhet, lägre produktionskostnader med bibehållen eller helst högre kvalitet i de bostäder som byggs.

Genom att studera produktions filosofier och koncept som främst används i andra branscher, såsom Lean production, Agile production, Supply chain management, Just-in-time principen etc har ett sammanhållet koncept på industriellt bostadsbyggande utarbetats och presenterats.

Artikeln ingår i Licentiatavhandling som presenterats av Jerker Lessing, industri doktorand på Tyrens AB och bedriver sin forskning kring industriellt bostadsbyggandet på LTH avdelning för projekteringsmetodik (väg och vattenbyggaren 2006).

NCC bestämde sig för några år sedan, närmare bestämt 2002 att hitta en metod att bygga bostadshus på halva tiden, med högre kvalitet och till lägre kostnad än vad någon annan aktör klarar av. Målet var att inte bara trimma den befintliga byggprocessen, utan ta fram en ny industriellt process som även klarar fortsätta förbättringar och produktivitetshöjningar.
 
Inspiration och kunskap har hämtats från den ledande tillverkningsindustrin. Flera skickliga produktionschefer från Sveriges största verkstadsföretag har varit med NCC på resan. Resultatet är NCC Komplett, ett system för att producera högkvalitativa flerbostadshus i fabrik efter kundens behov.





 

Leveransservice

Leveransservice brukar delas upp i flera mindre leveransserviceelement. Uppfattningen om elementens omfattning och innebörd kan variera mellan olika företag. Den leveransservice element som är relevanta för byggsektorn är leveranspålitlighet, leveranssäkerhet och information och IT-kommunikation. Deras omfattning och innebörd förklaras enligt följande:

1. Ledtid- är tiden från orderläggning till leverans Långa ledtider innebär att det är nödvändigt med lager för att kunna möta efterfrågan. Orderkvalitet bestäms oftast då genom spekulationer och statistik. Kortare ledtider gör det möjligt att minska lagret och istället lägga order när efterfrågan är känd.

2. Leveranspålitlighet är tillförlitligheten i ledtiden. Det är oftast önskvärt att få leveransen på uttalad tidpunkt. Både för sena och faktiskt för tidiga leveranser kan ställa till problem.

3. Leveranssäkerhet innebär rätt vara i rätt mängd med rätt kvalitet. Att leveranssäkerhet hos leverantören skall vara högt är något de flesta kunder tar för givet. Att en pall helt plötsligt innebär 50 artiklar istället för 100 kan få förödande konsekvenser för kunden. Om varans beskaffenhet ändras från leverans till leverans innebär också detta problem för kunden.

4. Information och framför allt kommunikation är livsviktigt när tidskraven ökar. Att leverantören ser och lyssnar till kundens behov är viktigt. Exempelvis kan kunden vilja ha information om olika leveransmöjligheter, ledtider eller kunna följa och övervaka en leverans (Modern logistik – för ökad lönsamhet).




 

Logistikanalys

En logistikanalys är ett verktyg som erbjuds byggnadsföretag i form av konsulttjänst utav en tredjepartslogistik företag. Analysen tas fram i nära samarbete mellan konsulterna och klienterna. Logistikanalysen innefattar lösningar på interna och externa transportplaner, placeringsförslag av kranar, bygghissar samt produktionsflöde (Karlsson, T 2009).

Efter att logistikanalysen är utförd utformas en kravprofil inför upphandling. Denna kravprofil definierar detaljerade krav som klienterna ställer på exempelvis emballering, paketering, leveransstorlek och kvantitet. Ett avsnitt beskriver även hos vilken part ansvar ligger för skador som kan härledas till hantering av material. Logistikkonsulten betraktar denna kravprofil och utformar i samförstånd med materialleverantören lösningar för att tillgodose kraven utan störningar och slöseri.

Då logistikanalys, tidplan och kravprofil är färdigställda utformas en leveransplan som detaljerad beskriver vilken vecka, dag och tid leveranserna skall ske. Detta underlättar för arbetsledare och byggnadsarbetare samt gör att de kan planera på så vis att leveranserna sker utan störningar. I leveransplanen finns även beskrivet hur och var leveranser skall ske för att arbetet skall fortgå ostört.

Logistikkonsulten tar gemensamt med arbetsledning och byggnadsarbetare fram en plan som visar var, och i vilken kvantitet materialet skall placeras i t.ex. i varje lägenhet. Planen är utformad för att underlätta vid produktion och genom detta undvika onödig materialhantering och oergonomiska lyft och belastningar som kan leda till skador.



 

TPL företag i byggbranschen

I ett nummer av byggchefen – Sveriges byggbransch ledare förening, förklarar VD för företaget Bygglogistik AB, Urban Wallin hur en bra bygglogistik ska vara för att vara vinnare och ledande inom området. Han nämner sitt företag som räknas idag bland ett av de bästa inom området. Vårt företags huvudsakliga uppgift är att planera och ombesörja materialförsörjningen till bygget. Företagets filosofi är att utnyttja dygnets alla timmar optimalt.

Bygglogistik AB opererar på byggarbetsplatsen från fyra på eftermiddagen till sju på morgonen, den tiden på dygnet när hantverkarna inte finns på plats. Under den tiden lyfts material på plats och allting är förberett till morgonen, så att när hantverkarna anländer kan de ägna sig åt det arbetet som de är specialiserade på. På så sätt använder man resurser på arbetsplatsen, exempelvis kranar och lastare som kan då användas betydligt mer effektivt. Arbetsbelastningen på platschefen minskar också eftersom bygglogistik företaget sköter all planering när det gäller materialförsörjning (byggcheferna 2006).

De flesta kunniga inom byggbranschen är nog överens om att med bättre bygglogistik kan man få ner kostnaderna. Detta förklaras närmare av Fredrik Friblick som är vd för företaget prolog bygglogistik AB. För att uppnå en förändring krävs det bättre kunskap om problembild och lösningar, han menar att byggandets processer och materialflöden måste omstruktureras och företagen måste få ett ökat fokus på resultatet. Ingen byggplats är den andra lik vilket kräver en noggrann planering av logistiken inför varje specifikt projekt.

Under en högkonjunktur ökar byggandet och byggproduktionen intensifieras. Det leder ofta till sämre planering vilket bidrar till att produktionsnivån förblir förändrad eller sjunker. Detta ställer högre krav på de som har ansvar utanför produktionen, till exempel inköpare och leverantörer. Det behövs också ske förbättringar i kommunikationen mellan inköpare och produktionsansvarige.

Det är verkligen nödvändigt att inköparen sätter sig in i behoven som är specifika för byggarbetsplatsen. Alltför ofta förhandlar inköparen fram stora inköpskvantiteter med långa ledtider till ett lågt pris, vilket bidrar till behov av lager och mycket internhantering av materialet. Behovet är ofta precis tvärtom, det vill säga mindre leveranser med kortare ledtider. Genom att anpassa materialflödet efter behovet på byggarbetsplatsen minskar man även stressen. Produktionsledare och arbetare behöver inte lägga ner tid på att hantera problem och störningar i materialflödet, utan kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Han framhäver även vikten av att genomföra en totalkostnadsanalys när man undersöker kostnaden för ett material (Modern logistik – för ökad lönsamhet).